Annika kom, bilar dog och jag såg Jazz i mitt hjärta 030411-13 Fredagmorgonen började med att Volvon var död. Jag skulle starta den, men det fanns inte den lilla minsta gnistan i den. Jag suckade men var glad åt att jag hade den andra bilen. Jag åkte lite ärenden och fortsatte sen att städa inför kvällens besök. Min kompis Annika från Malmö skulle komma för första gången! Hon körde direkt från jobbet och var framme hos mig vid halv åtta på kvällen. Vi åt en massa onyttig mat (jättebra med tanke på att Annika i vanliga fall går på viktväktarna) och bestämde oss sen för att köra Seriemördarbilen till stan och hyra en videofilm. Givetvis var vi tvungna att ha alla hundarna med oss och därefter cruisade vi runt lite och bestämde oss sen för att parkera och gå en runda på stan. Vi gick kanske i 15 min i den totalt döda innerstaden och kom tillbaks till bilen. Som var helt död. Två döda bilar på en dag - hur höga är oddsen för att det händer? Tja, heter man Jenny Bergdahl så är det inte helt otroligt så jag tog det med ganska stor ro. Men fakta kvarstod, bilen var död och stod parkerad i stan på en parkeringsplats. Dessutom hade vi fyra hundar med oss - utan koppel. Vi öppnade motorhuven och tittade en liten stund. Sen stängde vi den igen. =) Annika ringde efter en bärgningsbil och vid kvart i elva på kvällen dök det upp en man med en jättebil. Han gick och pysslade i lugn och ro och konstaterade sen att det nog var generatorn. Han frågade hur vi ville betala och jag frågade om jag kunde få det på faktura. Han tvekade och frågade hur mycket pengar vi hade varav Annika svarade att hon hade 400:- på kontot som hon kunde plocka ut. Summan av kardemumman blev att det egentligen kostade 800:- men om vi gav honom de 400:- så skulle det vara bra sen. Hmmmmmm..... Vi lyckades komma hem med bilen och fick nöja oss med vanligt tv-tittande. Det var skönt att inte sitta själv för en gångs skull och vi somnade båda gott i soffan. Lördagen spenderade vi med att kolla på stan (Annika hade ju som tur var egen bil med sig) och att besöka JC och Carlingsbutiker. Eftersom Annika jobbar med jeans, hälsade hon på några för henne välkända ansikten. På kvällen hämtade vi upp Pirre i Motala och deltog i Harrys Ladies Night. Gratis mat och gratis dricka! Därefter gick vi in på Harrys och tittade på alla fulla Motalabor. Jag skulle köra hem och det var första gången med Annikas bil. Det var dessutom första gången på natten själv. Och ja, det var första gången i mycket tät dimma på en rådsjurstät väg.. Men det gick bra, vi kom hem till slut och hundarna blev lyckliga. På söndagen åkte vi till Gamla Linköping, ett fint ställe där det finns en massa gamla hus. Givetvis blev det två besök i Cloettas fabriksförsäljningsbod men vi gick även in på ett träsnideri där det finns fantastiskt fina produkter. Tyvärr har man inte råd med så mycket där inne av det allra finaste, men det är kul att gå och titta. När vi gick där och tittade fick jag plötsligt syn på en tavla som hängde på väggen. Det var en rund platta av mörkt träslag med ett hjärta i ljusare träslag. På hjärtat stod det "Jazz". Under tavlan stod det: "Jazz i mitt hjärta". Det var givetvis musiksmaken det syftades på, men jag kände en klockren träff rakt in i hjärtat. För mig var det Jazz, min Jazz, som det handlade om. Jazz i mitt hjärta.
Jazz i mitt hjärta. Annika åkte hem efter ännu mer onyttig mat och jag var ensam igen. Det var kul att ha henne här och att få en liten släng av Skåne. Klicka på bilderna till höger för att se större bilder! |
|
|||||||||||||
)
)
)
)
)
)
)