Jenny Bergdahl
- Stamtavla
- Om mig
- Texter
- Fotografier
- Nyheter
 
Antar att en del kommer att titta in här av olika anledningar =) Kanske är du på jakt efter en lurvig liten familjemedlem eller så är du bara nyfiken på vem jag är. Jag har haft leonberger och hund sedan 1994. Var kattmänniska innan dess och tyckte inte alls om hundar. Men så såg jag en leonberger en kall vinterdag och blev förälskad direkt. Skulle jag någon gång ha en hund så skulle det bli en sådan.

Jag var tillsammans med en kille som gillade schäfer och golden så en dag när jag hade pengar över så såg jag en annons på blandraser schäfer/golden. Det blev ett impulsköp som hette Sacha och åtta månader efter köpte vi vår första leonberger - Jazz. Jazz var Erics hund så efter det blev slut mellan oss följde hon först med honom men så småningom skulle han flytta till Sundsvall och kunde inte ta med henne så då fick hon äntligen bo med mig igen.

Jag hade en kull på Jazz 1998 med Remröd's Vita Rubus Fruticosus. Det blev tre tikar, två flyttade till USA och en stannade hos mig (Such Dkuch KBhv-01 Blizzmajazz Blizzardblues - Stina). Med Stina ökade intresset för utställningar. Från att ha varit väldigt lite utställd som ung, norpade hon sina tre cert på raken strax efter två-års dagen och slutade som år 2000 mest vinstrika leonbergertik. Hon var den första svenskfödda leonbergern på Crufts, ställdes ut på Världsutställningen i Portugal samt ställdes ut även i andra länder. Tre år i rad låg hon i tre-i-topp på guldlistan och hade ett par grupplaceringar i bagaget.

Stina hade dock C-höfter och var ingen trevlig tik i temperamentet. Jag jobbade väldigt hårt med att lära mig förstå henne och kunna läsa henne utan och innan. Stina lärde mig väldigt mycket om just hundens språk och jag är helt övertygad om att det är viktigt att ha haft en problemhund när man ger sig in som uppfödare för att kunna se problem och lösningar i flera olika perspektiv. Aggressivitet har alltid en botten. Stinas utställningskarriär las på hyllan till slut, tyvärr innan hon fick sitt sista CACIB för att bli internationell champion.

År 2000 kom även Bamse (Such Teamaides Brillianta Bethoven) in i bilden som ett-åring till Micke som jag var tillsammans med då. Bamse stal mitt hjärta totalt och det var med stor sorg som jag fick beskedet år 2003 att han hade dilaterad kardiomyopati. Han levde i tre månader efter det, en otroligt stark individ med en livsglädje som överträffade det mesta. Han fostrade vår nya tik Estrella (Enjoy Bear's A Star for Blizzmajazz) och det är hennes/hans personlighet som idag präglar Blizzmajazzvalparna. Jag bodde ett par år i Linköping men flyttade sen själv tillbaks till Skåne där jag bor idag.

Estrella var ingen utställningsstjärna, hon tycker dessutom att det är tråkigt med utställningar så hon ställs bara ut lite då och då. Hon parades med Toledo vom Löwengarten och fick 12 valpar. Jag sparade lilla Dimma hos mig (Such Dkuch Blizzmajazz Jazzmatazz) som gick väldigt bra i ringarna. Störst för mig är att hon är ställd i Leonberg, Tyskland tre år i rad och alla gånger med placeringar i sina stora klasser. Första året kom hon tvåa, andra året vann hon sin klass och nu sist kom hon fyra. Tyvärr så fick Dimma B/D höfter, något som tog väldigt hårt på mig. Dimma var så nära det jag ville ha med ett underbart temperament, vacker färg och päls och utseende. Hennes språk var ärvt av Estrella, ett språk som i mina ögon är grunden till hela den kullens beteende gentemot andra hundar. Jag steriliserade Dimma efter att hon hade varit dålig men ångrar det idag. Det blev ingen skillnad och hon är inte direkt så vacker som förr nu =)

När Dimma var 1 1/2 fick jag besked om att hennes bror Roy (Blizzmajazz Lord Finesse) inte hade det så bra. Det var hans matte som meddelade att husse slog honom. Han bodde uppe i Piteå men en vän i Umeå tog hand om honom tills jag själv kunde komma upp och hämta honom. Roy var den valp jag hade haft svårast för att släppa, som kändes som att jag egentligen skulle haft kvar hemma. Detta gjorde förstås det ännu svårare att skiljas från honom igen när jag väl hade fått en ny chans. Jag ville inte att han skulle behöva ha så många nya hem så han fick stanna hos oss. Roy är en tjusig hane som är klar för avel till lämpliga tikar.

Jazz fick somna in i april 2007, 12 år och sju månader gammal. Kvar i flocken finns fyra vuxna och nu en liten valp från Estrellas senaste kull med Wiking vom Löwengarten. Den nya valpen heter Blizzmajazz Let The Rhythm Hit 'Em (Snow). Estrella hade dessutom en kull med Bukkene Bruse ser Mummitrollet mellan de två tyska papporna.

Mina hundar är min familj. Dom är mitt ansvar - ett ansvar att se till att dom är glada, lyckliga hundar som har allt dom behöver. Mentalitet är oerhört viktigt för mig och framför allt väldigt intressant att gräva ner sig i =) Men givetvis ska det även se ut som en leonberger både på insidan och utsidan.

Privat har jag en hundbutik på internet som heter Bamses Bollar. Jag startade den för ca fem år sedan för att kunna ha friheten att styra mitt eget liv. Jag jobbar mycket men gör det för att jag tycker om det och kan även hitta på annat om jag känner för det. Något annat som ligger mig varmt om hjärtat är musiken, något ni kan se på namnen på mina valpar. Jag och hundarna bor i ett mindre hus med stor trädgård och inhängnad åker till hundarna. Följ gärna mina och hundarnas äventyr i bloggen. Vi brukar ha en del hyss för oss! Bloggen var den mest lästa på Blogtown förra året (av ca 3000 bloggar), något som peppade mig att fortsätta skriva. Hör gärna av er om ni har några frågor, jag kan vara svår att få tag i per telefon, mail är alltid lättast. jenny@blizzmajazz.se

Den här sidan kommer att vara lite personlig - något som alla äkta snokare kommer att gilla! =)