17-18 februari 2006 Så var det då dags för 2006 års leonbergerspecial i Köping. Jag tänkte som vanligt att den här gången skulle jag vara väl förberedd med packning inför försäljning av leonbergerprylar samt fördelning av priser som jag hade tiggt ihop. Jovisst. Natten till torsdagen satt jag uppe till halv fyra på natten och fördelade priser. Natten till fredagen blev klockan två innan jag fick lägga mig på huvudkudden efter ha prismärkt varor och lastat in allt i bilen. Mindre kul var det även att vakna morgonen efter med ryggont och att öppna ytterdörren och se den lilla snöstormen utanför...

Men, men iväg skulle jag såklart oavsett väder och tillstånd och först åkte jag för att lämna hundarna hos mamma. Där var vägarna rejält igensnöade så man slirade både en och två gånger. Estrella blev nog mest ledsen över att bli lämnad, hon hade suttit och tittat på ytterdörren någon timme efter att Dimma och jag hade åkt.

Så bar det äntligen iväg. Motorvägen var hyfsad och det var ganska lite trafik på vägarna så det gick att köra lika snabbt som vanligt trots ovädret. Jag åkte med blandade känslor. Detta skulle ha blivit första utställningen för lilla Nala. Så fort stamtavlorna hade kommit så anmälde jag henne och jag skulle hämtat upp henne vid Jönköping hos hennes familj. Men nu blev det inte så och det var sorgligt att tänka på. Som tur var så hade Jennie som har Nalas bror Bonzo nappat på att följa med så vi skulle hämta upp dom i Jönköping och det lindrade en stor del av de sorgsna tankarna.

När Bonzo fick syn på mig på parkeringen på Eurostop skällde han först lite osäkert men kom sen fram och nosade och blev glad. Dimma började att gnälla i bilen när hon fick syn på honom och ville ut för att hälsa. Men när han sen skulle med i bilen så tyckte hon att det var lite väl onödigt, han var ju så närgången! Han skulle ligga på hennes tassar och svans och ja, han var ju bara i vägen överallt tyckte hon. Men så tvättade han henne sådär mysigt ibland i munnen och öronen och då var det väl ganska ok att ha den lilla parveln med i bilen.

Det var så mycket mindre segt när man hade sällskap i bilen och att räcka armen bakåt och känna den där mjuka valppälsen var mysigt =) Vi kom fram till Ridhuset vid halv sju och träffade på alla som kom efterhand som skulle förbereda inför morgondagen. Som tur var kunde vi köra in bilen och lasta av men ridhuset var väl inte min favoritplats... Hundarna däremot höll INTE med. Dom sprang och busade och hade superskoj på underlaget av torv. Dessutom var det otroligt bra underlag för dom att motionera på. Hanhundarna trodde dock att dom fortfarande var utomhus och kissade på en hel del saker som man inte bör kissa på egentligen...

Det var framför allt roligt att se hur framåt Bonzo var och hur typiskt leonbergertemperament han hade. Han var glad hela tiden, backade inte för någon eller något och busade och sprang med alla de andra vovvarna på plats. När vi äntligen kom till vårt hotell vid elva någon gång så var det två väldigt trötta vovvar med torv i pälsarna. Jag tog upp Bonzo i sängen, när man bor på hotell får man minsann sova i säng =) Han testade även Jennies säng men knorrade och la sig på golvet igen till slut. Dimma som sover i sängen när hon vill hemma, hoppade upp i Jennies säng ganska direkt och ockuperade den. Men sen hoppade hon ner igen. Det blev för få timmar sömn innan det var dags att stiga upp igen för att åka till specialen.

Väl där kom Dimmas brorsa matte och husse Erngren med Dimmas brorsa Rakim. Oj, vad stor han hade blivit!! Han såg jättefin ut och Dimma kände igen honom direkt =) Jag fick inte en syl i vädret, Dimma tog hand om honom totalt så Rakim hade nog ingen större koll på vem jag var egentligen. Allt var stressigt som vanligt, Dimma skulle in i ringen direkt på morgonen och jag var nervös som vanligt. Jag är så glad att jag har ett kennelnamn på B så att jag slipper vänta så länge. Nervositeten brukar släppa en del när hon väl har blivit bedömd.

Domare var Fransesca Mavilla från Italien och hon var ganska kritisk mot Dimma. Jag höll dock med om de flesta av de fel hon hittade. Vi fick vårt röda band och sen gick jag tillbaks till min försäljning igen. Jag missade Rakim i ringen eftersom det krockade med Dimma =( Jättetråkigt att inte få se dom där inne. Rakim fick också sitt röda band. Det var många tikar i Dimmas klass så det dröjde innan vi skulle in igen. Jag hade inte många förväntningar på dagens placering eftersom jag visste att många fina tikar skulle delta. Men jag hoppades på en reservplats som ju åtminstone var en placering.

Domaren valde ut de hundar som skulle få tävla vidare och Dimma var en av dom så hoppet stegrades lite att vi skulle få en placering. Sen fick vi springa en massa varv och domaren plockade bort hundarna en efter en tills vi bara var tre kvar. Då hoppades jag givetvis på att hamna högre upp men Dimma blev utplockad och slutade som nummer tre i unghundsklass i ck. Det roligaste var dock att vi hade en hejarklack! Det peppade mig mycket och fick oss att kämpa på, så stort tack till alla som hejade på oss! =)

Efter ett tag var det då dags för Bonzos och Jennies premiär i ringen. Jennie hade aldrig ställt ut en hund förr men hade snappat upp allt väldigt snabbt och såg proffsig ut i ringen =) Tack vare Bettan, Kenth och Rakim fick jag chans att gå och titta lite på bedömningen och att ta foto. Jag såg dock inte placeringarna men en glad Jennie kom tillbaks med rosett och priser. Bonzo kom fyra i sin klass av tio valpar! Kanonbra jobbat! Rakim placerade sig inte men skötte sig jättebra så jag var en stolt uppfödare!

Dimma skulle sen in i Bästa tikklass och där plockade domaren ut de tio hon ville skulle gå vidare. Hon pekade på ettan i unghundsklass och sen på Dimma men inte på tvåan. Hon korsbedömde, så jag sa till ringsekreterarna när jag passerade dom, som sa till domaren som tog med tvåan också. Sen gick vi inte längre än så. Men ändå, att vara en av de tio bästa tikarna på en utställning med ca 100 anmälda tikar - det kunde man lätt vara nöjd med såklart =) Är det någon som har foto på Dimma i ringen så blir jag superglad om ni mailar det till mig! Pappa Baloo (pappa till Märkeskullen / Bonzo) blev tredje bästa hane! En stor bedrift! Grattis Katarina!!

Det var många vänner på plats och det är alltid lika kul att träffa snälla människor som betyder mycket för mig. Jag var nöjd med dagen och när vi styrde kosan mot Jönköping var vi ganska trötta, men tröttast var såklart Bonzo och Dimma. Igen så var vädret inte det bästa. Vid ett tillfälle körde vi i vänsterfilen och fick se att bilen framför oss körde i en stor pöl som skvätte upp över taket. Jag saktade ner så vi sladdade inte så mycket, men jag blev aningen nervös. Hade inte bilen framför kört i pölen så hade jag inte sett den och kommit i full fart. Puh...

Planen var att jag skulle stanna och sova på vägen men när Jennie och Bonzo var avlämnade i Jönköping fortsatte jag att köra hemåt. Det var snöstorm, ösregn och tjock Dimma om vartannat. Dimma fick föresten på kritiken att hon var lite tjock så det var klart att ödets ironi skulle skapa tjock Dimma på hemvägen, vad annars? Vi lyckades köra hela vägen hem och var hemma vid halv elva. Det var så skönt att få sova i sin egna säng även om jag vaknade upp dagen efter och kände mig blåslagen så ont det gjorde i kroppen. Men minnena från gårdagen var trevliga och framför allt så var det härligt att träffa Rakim igen och att lära känna lilla Bonzo som visade sig vara en helt underbar liten leonbergervalp utan bekymmer i livet och med en glädje för allt. Tack Jennie för att ni följde med, det måste vi göra om och då ska du slippa få slava, lovar =)

Dimmas kritik: "15 month, medium size. Feminin, a little fat, excellent bone. Nice head. Double P1. Good mask with nice expression. I would like a little more stop. A little short in upperarm. Strong body. Excellent topline and croup. A little east west in the front, correct front. Excellent quality of the coat. Excellent movement, elbows a little open."