030802 Så var det dags för årets sista leonbergerspecial. Lite tråkigt faktiskt, specialerna är alltid extra kuliga för att man träffar så mycket trevligt folk och gosiga vovvar. Det här året var Täbyutställningen flyttad till Vallentuna och vädergudarna var bråkiga som tusan. Ena stunden sken solen och man ville slita av sig alla kläderna, andra stunden regnade eller stormade det och lite då och då åskade det. Jag skulle sälja grejer också så det var aningen jobbigt när det kom regn och blåst. Allt ramlade och blev blött om vartannat.

Det var bara Jazz och Stina som var anmälda. Vanligtvis brukar vi anmäla alla hundar vi har till specialer, men Estrella var spinkig och kal och Bamse står sig inte riktigt i championklass så det blev bara tjocke-flickorna. Gerhard Zerle, ordförande i tyska leonbergerklubben skulle döma.

Kvällen innan kom Sanna och bushundarna Chili och Gurkan och Kaxi. Vi tog först lite foto, men det var inget bra ljus p.g.a en märklig väderförändring. Det blev dock några bilder bland annat på Bamse och halvsyrran Kaxi. Kaxi och Bamse tyckte om varandra direkt. Dom hade samma språk, lika stora näsor och lika små hjärnor. Vi tittade på Skriet från vildmarken men Sanna vågade inte se slutet =). Stina var inte speciellt förtjust i bushundarna och lade sig bakom köksbordet för att slippa dom. Konstigt nog hade det kommit en annan valp (blandras) tidigare på dagen som hon var förtjust i, men inte dom här busarna inte.

Det var tidig avfärd på morgonen när vi packade in allt i bilen. Vi var tvungna att ta med Mickes packning också eftersom han skulle flyga morgon efter från Stockholm. Plus då fyra hundar och min butik.

Efter en snabb blick i katalogen såg jag att en Diabloson skulle ställas, en hane som vi inte hade sett förut - Garplyckans Ageron von Diablo. Det är alltid spännande att se valpisar efter våra hanar. Jag hann dock inte leta upp dom förrän jag såg honom framför mig, det var inte svårt att se att det var en Dibbeson. Samma huvud, pälskvalitet etc. Han var bara 16 månader men stor som Dibbes andra hanvalpar och jättefin! Jag blev positivt överraskad. Han kallades för Oskar och hans personlighet var utmärkt och enligt matte var han en riktig buse. Titta här till höger så ser ni foto på honom i profil och framifrån. Hans matte var nybörjare och hade bara varit på en utställning men hon gjorde ett bra jobb och dom placerade sig som trea i unghundsklass med hp! Grattis!

Till slut var det då Stinas tur i championklass tikar. Zerle tittade så mycket på Gep's Big Bear's Her Majesty så jag sa direkt att han skulle välja henne. Hon är verkligen kanonfin med en vacker mask så det var ganska väntat. Hon vann mycket riktigt och Stina kom tvåa med ck. Micke sa att Zerle hade klagat på att hon hade svansen mellan benen, hon har det ibland när Micke ställer henne.

Sen var det då Jazz tur. Det var två veterantikar på plats och domaren bad dom springa runt. Jazz var verkligen superglad och rusade snabbt och glatt runt. Hon var kanonfin! Zerle placerade dom utan att titta på dom en och en eller skriva kritik =) Och Jazz vann! Sen skrev han kritiker efteråt istället. Hon fick ck vilket innebar att jag fick hoppa in och ställa en av hundarna. Jag tog Stina och Micke tog Jazz. Micke trodde att Jazz kunde ha chans på certet men jag sa till honom att Duvasgårdens Kween Kassandra skulle norpa det och mycket riktigt, hon blev dessutom bästa tik. Jag har alltid gillat henne och trott oerhört mycket på hennes mamma Garbo som avelstik.

Men hur gick det då med oss andra? Stina samarbetade med mig för första gången någonsin. Hon var glad och stod stilla. Ingen svans mellan benen där inte. Vi kom trea och Jazz kom fyra! Tjoho, vi vann över Micke! Hihi =) Domaren kom fram till oss efteråt och sa att han tyckte att Stina var bättre är hon som kom etta i championklass - nu när jag ställde henne!! Han hade satt henne som tvåa pga svansen mellan benen och den hade hon ju inte längre! Grrrr... Fast jag blev faktiskt inte så uppretad utan skrattade mest åt att jag lyckades ställa Stina bättre än Micke för en gångs skull. Kan bero på att domaren inte hade så höga krav på handling...

Hur gick det för Jazz då i Bästa veteran? Hon mötte en av mina favorithundar, Gep's Big Bear's S.g.t Pepper. Han var väldigt kär i Jazz eftersom hon löpte dagen till ära. Och vi vann!!! Jazz blev bästa veteran! Lite kul när vi skulle ta foto och Jazz ville visa ALLA sina tänder för Tenson som var så kär...

Jag vann ett jättefint pris som Åsa Hemberg hade gjort. Tack Åsa!! Tack också till Nicklas som satt och kelade med Jazz när hon inte ville sitta ensam uppe vid bilen.